Olles skada
Tänkte skriva ett längre inlägg då jag brukar få väldigt mycket frågor.
Vi tror att Olle gjorde illa sig förra sommaren när vi släppte hästarna på sommarbetet. Akke, Dawe och Olle sprang som idioter fram och tillbaka i hagen och tyckte att livet var jättekul. Helt plötsligt springer Olle nästan in i tråden, han försöker tvärnita men halkar och glider (halvt liggande) in under "staketet". Då får han en stöt och far framåt som skjuten ur en kanon.
Vetrinären sa att skadan sitter på ett lite konstigt ställe och att han kan ha fått den i hagen. Olle har inte heller varit sig riktigt lik på tävlingarna efter, vi har kollat upp honom flera gånger. Första gången var efter oktobertävlingen som hade gått jättedåligt (ett stopp i Lc och 22 fel i Lb), då fick Camilla böja honom och jag sprang. Då markerade han ingenting, inte när vi longerade heller. Andra dagen nollade vi, det var någ våran sänsta felfria runda genom tiderna men jag tänkte att jag bara var nojig...
Efter den tävlingen tog vi en låång paus från hoppningen i typ 2-3 månader, för att Olle skulle få tillbaka gjädjen (trodde vi ja..) Under tiden jobbade vi väldigt mycket med dressyren istället, han blev mycket bättre :)
Han gick jättebra när vi började hoppa igen, det var då jag bytte och började hoppa på tränsbettet. Han hade tillbaka suget i galoppen och jag trodde att allt äntligen var som vanligt. Olle fortsatte att hoppa bra, vi nollade både Lc och Lb på träningstävlingen.
Om jag hade haft ögonen med mig så hade jag sett hur han kröp nära hindren för att inte behöva hoppa mer än han behövde. Jag hatar verkligen mig själv för att jag inte har sätt det!
Veckan efter var han skadad, jag skulle träna själv med mamma och jag kände redan när hindren låg på 90 att något inte var som det skulle. Han stannade, rev och stannade igen. Gjorde en snygg avsittning för jag var verkligen helt säker på att han skulle hoppa, vi kom perfekt på hindret men tvärnit ändå. Jag sa till mamma att han kändes konstig, en annan tjejs mamma böjde honom och vi såg han hade förändringar i steget. Det var verkligen inte mycket, men det kom ut en vetrinär och behandlade honom ändå (det var kvarka så vi kunde inte komma in med honom). Vi var tillbaka igen efter typ 2 månader sammanlagt.
Men Olle hoppade fortfarande inte bra, ni Stöckeryttare som läser min blogg vet hur han gick på träningarna, han stannade på 70 cm och jag fattade ingenting. Han började få mer ont än han hade haft tidigare under året.
Han bockade, stannade, rev och studsade runt på träningarna. Allt var helt kaos!
Jag for och tävlade i Kågedalen med jättedåligt självförtroende, han hoppade runt på ett stopp i Ld och ett riv i Lc. Jag fattar inte att han hoppade runt hela banan även om han hade ont?!
Onsdagen efter var han tjock i senan, Göransson (vetrinär) skrevb ut antiinflammatoriskt åt honom och om svulldnaden inte hade gått ner på en vecka så skulle vi fara och ulltraljuda.
Väl där så fick vi veta att Olle hade en skada i djupa böjsenans förstärkningsband (om jag inte minns fel), den var lindrig men det skulle ta tid innan han blir bra. Jag fick en liten svimmattack under ulltraljudet och fick gå ut, jag fixade inte att se Olle stå nerdrågad medan blodet droppade från stället där dom hade bedövat. Det var mer än jag klarade av helt enkelt...
Vi fick veta att han ska ledas i 2x15 min/dag den första månaden, 40 min/dag den andra månaden och skrittas i 20 min den tredje. Allt på hårt underlag.
Jag har verkligen inte fattat att han har haft ont hela tiden, det förklarar hela andra halvan av 2011! Ändå har han inte levererat några jättedåliga resultat, en uteslutning sen han blev skadad.
Det bevisar bara vilken kämpe min ponny är, han ställer upp även om han har ont och vill! Jag hatar mig själv bär jag tänker på att han har gått med skadan i nästan 1 år innan vi hittade den. Usch, jag verkligen hatarhatarhatar mig själv!
Fina Olle, du ska inte behöva göra det igen! Vi kommer att bli jätteförsiktiga i fortsättningen och kolla så fort han inte är sig själv!
Fina underbara ponny, nu hoppas vi att du har varit skadad för sista gången!
Före skadan:
Lb
Här hoppar han fina språng och tycker att det är roligt!
Efter skadan
Lb
Här kryper han nära varje hinder och ser inte ut att tycka att hoppning är så jättekul.. Han hoppade verkligen inte mer än vad som behövdes för att gå nolla, stackars liten<3
Erkänn att ni ser vad jag menar?! Det är inte samma ponny!
Vi ska fara till Sundsvall med Olle, får se bad dom säger där men många har sagt att dom är jättebra. Får se när vi far, men hoppas att han är bra<3
Det känns jättehemskt att publicera detta, men det här är vår teori. Kan iallafall säga att jag har världens bästa ponny som alltid kämpar och ställer upp för mig även om han har ont! Jag önskar nästan att han kunde börja stanna ut sig så att man förstår när något är fel...
Kommentarer
Postat av: Anonym
Jag tycker du gjort mycket, anklaga verkligen inte dig själv. Ni har ju böjt honom och så tidigare. Angående filmerna så är min uppfattning att ponnyn ser mycket mer välriden ut på banträningsfilmen. Kan det vara ditt dressyrjobb som syns? Jag ser verkligen inte en ponny som INTE skulle tycka hoppning var kul. Tvärtom så verkar ponnyn rulla på bra med bra bjudning och ser jag inte att öronen spelar frammåt??? Nu är det svårt att bedöma filmer men jag tycker han ser MYCKET MER välriden ut på träningsfilmen än tävlingsfilmen. Alla hästar kan bli skadade och jag hoppas din ponny snart är friskförklarad. Nu har jag inte följt din blogg så länge men rider du inte Moas ponny ibland? Eller har hon sålt den? Har inte sett dom heller på tävling på ett tag. Lycka till i Sundsvall!
Trackback
