Åtebesök imorgon

Nu har de tre månaderna gått, om jag ska vara ärlig så tycker jag att dom har gått ganska fort ändå. När vi var på ATG och jag fick reda på att Olle skulle vila så länge så blev jag helt chockad. Jag trodde aldrig att hans huvud skulle klara av det! Jag trodde att han skulle bli jobbig att ta in från hagen, bråkig eller något liknande.
 
Under förra skadan blev han jättepigg på väg in från hagen, han taktade/halv travade med mig hängande i grimskaftet. Jag var berädd på tre jättejobbiga månader, men han har bara varit snäll! Han är fortfarande stel i kroppen, men jag jobbar mycket med att flytta för skänkeln när jag skrittar honom. Han har väldigt lätt för sig :)
 
Om han nu skulle vara bra imorgon så väntar en låång igångsättning. Kanske får ett nytt, men om man ska följa det gamla så kommer vi inte att vara tillbaka på tävlingsbanorna förrän tidigast juni 2013. Det känns inte så kul just nu, men vi har ändå gjort snart en tredjedel av skiten redan. Om jag bara fortsätter som jag gör så kommer tiden förhoppningsvis att gå fort!
 
Jag är 97a, så jag har ju några år kvar. Så det är i första hand inte mina ponnyår jag tänker på, jag tänker på Olles ålder. Han är 15 nu och börjar bli till åren. Vet inte exakt hur många år han har kvar på banan, men jag tror ändå att han kommer kunna hålla igång!
 
Så nu måste alla hålla tummarna! Själv ska jag göra mitt allra bästa för att inte svimma. Förragången flippade jag verkligen ut. Olle stod nerdrogad med blodet rinnande efter sprutan. Tillsammans med stämningen i rummet och surrandet från apparaterna var det mer än jag klarade av. Brukar aldrig ha sånna problem annars...
 
Kl. 6 på morgonen far vi från stallet, jag kommer att vara helt död. Vi ska gå igenom hela honom som jag fattade det, när man far ända till Timrå så är det ju lika bra att göra det ordentligt. vet inte om jag orkar göra något inlägg när jag har kommit hem, kanske slänger in ett kort mobilinlägg men vi ser väl.
 
Ska försöka förbereda mig på att han kanske inte är frisk, men jag hoppas! Skadan kan ju inte ha blivit sämre iaf.
 
Är galet nervös, han kommer ju att överleva, det är ju inte farligt så. Men jag vill att allt ska bli som vanligt igen. Träna, tävla, rida. Olle är världens bästa ponny, allt jag vill just nu är att han ska bli frisk
 
Nejmen, hejdå :)

 

Kommentarer
Postat av: Anonym

Agnes,all lycka till imorgon. Hoppas, hoppas du får ett positivt besked.

2012-09-03 @ 21:22:25

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0